Swag-gap, AI-slop, #psykiskohälsa, Maktbarometern, Ät kött eller bli vänstertjej, Tiktok skadar hjärnan, men rescheduled rapture hände inte heller..
Vi lever och det är fredag 🙏
Varför pratar ALLA om Swag-gap?
Swag gap beskriver en upplevd skillnad i stil, “coolness”, självförtroende eller hur mycket någon lägger ner på sitt yttre mellan partners eller inom relationer. Det används ofta för att tala om hur ena parten framstår som mer “swaggy” än den andra – t.ex. i kläder, utstrålning eller social status. Typexemplet är Justin Bieber och frun Hailey i den här bilden som sprids i diverse olika sammanhang online👆
Begreppet har blivit stort på TikTok och sociala medier, där användare diskuterar hur sådana skillnader kan påverka självbild, jämförelse, relationer och självkänsla. Det kan leda till att den “mindre swaggy”-partnern känner press att anpassa sig eller förändras, och kan skapa obalans eller osäkerhet i relationen.
En intressant aspekt är att swag gap inte bara handlar om yta eller mode, det speglar också hur vi värderar identitet, närvaro och samspelet mellan två personer när det gäller att “matcha” varandras nivåer.
Varför pratar ALLA om AI-slop eller AI-slask?
En annan sak som alla pratat om den senast tiden är AI-slask, AI slop, som är ett slanguttryck för lågkvalitativt innehåll som genereras av AI utan större omsorg om substans, struktur eller originalitet. Innehållet karaktäriseras som “digital skräp” eller “fyllnadsmaterial”, skapad med fokus på kvantitet, snarare än kvalitet.
AI-verktyg har blivit enklare och billigare att använda, vilket gör att stora mängder AI-producerat innehåll sprids snabbt. Och där är vi kanske alla skydiga. Hur många har inte testat OpenAIs nya Sora 2 i veckan till exempel? (Och det är ju samtidigt genom att testa som vi också lär oss.)
En av farorna är väl just att innehållet sprider sig snabbt i sociala medier och kan påverkar informationsflöden. Under orkanen Helene användes till exempel AI-genererade bilder av ett barn med en hund för att sprida desinformation om USA:s katastrofhantering. Även när materialet tydligt är fejk, kan det lura människor som bara scrollar förbi snabbt.
Fenomenet skadar också konstnärer och innehållsskapare, eftersom algoritmer inte skiljer mellan äkta och AI-genererat material, vilket kan göra att kvalitetsträget och genuint innehåll trängs undan.
Resultatet kan bli att våra flöden fylls med digitalt brus, där falska bilder och generiskt innehåll försvagar både förtroendet för digitala kanaler och samtalsklimatet online, där algoritmer belönar mängd snarare än kvalitet.
Dessutom har det nyligen kommit en rapport om att AI-slask sänker produktionen på arbetsplatser. Och Deloitte fick nyligen betala tillbaka pengar för en leverans som bestod av AI-slask. Lite pinsamt kan man tycka, men det hindrar inte bolaget från att storsatsa på AI internt.
TikTok hackar hjärnan 🧠
Du kanske har misstänkt det innan, men nu finns det bevis. En omfattande granskning från The Washington Post visar nu hur TikTok lyckas hålla användarna fast längre än någon annan plattform, och hur vanan snabbt kan bli tvångsmässig.
Över 800 amerikanska TikTok-användare delade sina verkliga användardata. Och resultatet visar att efter bara en månad ökade deras dagliga tid i appen från 30 till 60 minuter, och efter fem månader låg snittet på över 70 minuter per dag. De mest aktiva användarna tillbringade över fyra timmar dagligen på plattformen, och öppnade appen upp till 20 gånger om dagen.
Det beror på den så kallade beroendeloopen. TikToks algoritm bygger på hyperpersonalisering, det betyder alltså att ju mer du tittar, desto bättre lär den sig vad du gillar. Bara 260 videor (ca 35 minuter) räcker för att skapa en vana.
Ju mer man tittar desto starkare växer sig tvångsbeteenden fram. Snabbare swipes, fler sessioner och längre tittande visar tecken på ett både impulsivt och tvångsmässigt beteende. Forskare menar att appen “engagerar oss, snarare än att vi engagerar oss i appen”.
TikTok beskrivs som den mest lättanvända och svåravslutade av alla kortvideoappar, enklare än både Reels och Shorts. Flera användare i studien jämförde känslan med beroende: man vet att man borde sluta, men kan inte eftersom nästa video kan vara den perfekta.
Enligt forskare på Yale reagerar hjärnan på TikTok på samma sätt som vid stimuli som pengar, mat eller droger. Ju mer skräddarsytt innehållet blir, desto starkare blir belöningssystemet och desto svårare blir det att sluta.
Beteendeforskarnas slutsats? TikTok har förfinat en ny typ av digital vana som är en blandning av underhållning, mikrobelöningar och socialt dopamin. Den kräver minimal ansträngning men ger maximal stimulans. Och även om appen erbjuder “pausfunktioner” och skärmtidsgränser, visar studien att just dessa är bland de mest ignorerade inslagen i flödet.
Sofi Fahrman på Substack - en logisk utveckling?
Vi har noterat att journalist, influencer, författare, bloggare på Elle, poddare etc etc ect Sofi Fahrman startat ett eget nyhetsbrev på Substack. Jättekul såklart, tycker vi som gillar nyhetsbrev, men det fick oss att fundera på varför hon väljer att göra det.
Sofi har en väldigt trygg och stabil bas på Elle där hon både bloggar och har sin podd kopplad till, och Substack är ju inte enbart ett nyhetsbrev utan även en sorts blogg.
Hon själv positionerar hennes Substack som en mer intim, direktkanal till läsarna, ett slags digitalt söndagsmagasin utan algoritmer som styr (förvisso har Substack algoritmer, men det kan vi bortse ifrån här). Hon framhåller själv att hon föredrar en mindre, mer lojal publik framför en köpt räckvidd, och det låter ju bra i denna tid då fler söker mer autentiskt innehåll.
Vi hejar såklart på Sofi, men kan konstatera att eftersom innehållet överlappar hennes blogg och Instagram (mode, resor, personliga reflektioner) är risken stor att hennes Substack kannibalisera på trafiken till hennes Elle-blogg. För Elle betyder det minskad exklusivitet, en del av Sofis varumärkeskapital flyttas till en plattform de inte kontrollerar. Samtidigt ger Substack ger Sofie möjlighet att successivt bygga upp en egen, mer självständig kanal vid sidan av Elle, utan att helt bryta samarbetet. Än.
Det liknar vad internationella profiler som Pandora Sykes eller Garance Doré gjort tidigare. Och för mediebranschen kan det vara ytterligare ett tecken på hur influencerjournalistiken glider bort från de traditionella redaktionerna.
Kan det vara så att Substack är en sorts soft launch för Sofi på egna ben? Ett sätt att utvärdera hur det skulle kunna gå för henne utan Elles starka varumärke (det har hon ju faktiskt klarat väldigt bra tidigare), i en kanal där hon kan konvertera sin publik till betalande följare på sikt (Substack erbjuder ju premiumnivåer) och en möjlighet att testa hur det skulle gå att skapa ett mer internationellt avtryck eftersom hennes Substack är på engelska (till skillnad från andra kanaler).
Oavsett anledning så följer med stort intresse!
Maktbarometern 2025
Medieakademins Maktbarometer ser man alltid fram emot för att se vilka som egentligen har makten över våra flöden.
Årets mäktigaste på nätet är Sverigedemokraterna, följt av Familjen Lundell, SVT, JLC och TV4. Av de tio största är det faktiskt fem representanter från gammelmedia.
Bland årets raketer finns chockerande nog Bianca Ingrosso (+124 placeringar) som man trodde varit topp tio ett tag, Henrik Jönsson (+27) och Mauri Hermundsson (+20). En brokig samling partier, kreatörer och redaktioner men som alla har hittat nyckeln till engagemang i en tid när algoritmerna kräver känslor.
Inte helt oväntat så är det kreatörerna dominerar. De står för 58 % av makten bland de 100 största aktörerna. Partierna står för 14 % och traditionella medier bara 18 %. På X är högern i klar ledning: Hanif Bali, Henrik Jönsson och Richard Jomshof toppar listan.
Instagram och YouTube fortsätter vara svenskarnas vardagsflöden (55 % respektive 51 % använder dem varje vecka), men det är på TikTok de nya stjärnorna tänds. Där har Mustiga Mauri klättrat hela 8250 placeringar till plats #1, och Måns Zelmerlöw(!) har gjort en oväntad raketmove med nästan 10 000 placeringar uppåt. Måste vara innan alla skandaler eller är han förlåten av kidsen?
Det här har hänt på Internet i korthet:
Föresten - anmäl dig till Inbox Awards här. Det kommer bli kul!
Google AI mode har kommit till Sverige (och kan shoppa åt dig)
Och Spotify rullas nu ut i ChatGPT (så du ska kunna lyssna direkt där)
I OpenAIs nya reklamfilmer för ChatGPT ligger fokus inte längre på teknik, utan på hur man kan ta hjälp av chattis i vardagen. Dessutom producerade av regissören Miles Jay så de är snygga också.
Danmark är det senaste landet som vill förbjuda sociala medier för ungdomar under 15🚫
På tal om förbud - från och med oktober är det förbjudet med politiska annonser på Meta. Läs Peter Rosdahls genomgång om du vill veta mer om vad det egentligen betyder.
#psykiskohälsa trendar i Sverige på Tiktok, säkerligen i samband med World Mental Health Day den 10 oktober
Rapture är tydligen tillbaka eftersom det tydligen var FEL datum sist. Domedagen var istället denna vecka. Eller inte, om du faktiskt läser detta nyhetsbrev..
Om du ändå överlevt ännu en rapture kanske du vill använda Taylor Swifts templates för Instagram stories i helgen?
På tal om Instagram så har de instiftat en utmärkelse som heter Rings som ska lyfta de riktigt kreativa - som belönas med en ring på sin profil.
Och om vi hoppar tillbaka till Taylor Swift som ju släppte nytt album nyss så har albumet slagit alla sorters rekord, bla mest sålda på en vecka och även mest streamningar på en dag på Spotify 🎵
Och en av dem som väldigt passande använt sig av Taylor Swifts musik för att trolla Trump är Gavin Newsom 😆
Ät kött varje dag - annars blir du en tjejig vänsterpartist 😵💫
Många gillar det här inlägget från ett bibliotek i Wisconsin 📚
För tio år sedan när han hade 8800 följare la Mr Beast upp en film för publicering om tio år. Den kom i veckan och i den pratar han om att hans liv kommer vara ett misslyckande om han inte nått en miljon följare och att det vore kul om han kunde jobba med YT. Det har ju gått bra för grabben.
Tack för att du läser och för att du delar! ❤️ Hör av dig till karin@notjustcake.seeller erik@boltjes.se med tips eller om ni vill boka en föreläsning om vad som händer på internet.